Mat, motion, mediciner, mental inställning

Enligt Stig Mattsson, dietist, är protein alltid en viktig faktor för att kunna bygga upp kroppen på ett bra sätt. Detta gäller även vid Parkinsons sjukdom. Man måste inta tillräckliga mängder av protein för att hålla oss starka –även om man har Parkinsons sjukdom. Problemet är bara att protein konkurrerar med upptaget av L-dopa i tarmen samt vid blod-hjärnbarriären. Detta kan i vissa fall innebära att effekten av L-dopa minskar. I dessa fall kan man i ett första steg pröva att ta L-dopa ca 30-60 min innan själva måltiden för att ge medicinen en möjlighet att hinnas absorberas i tarmen innan proteinet från måltiden når tarmen. För att L-dopa ska passera magsäcken snabbt kan man ta medicinen tillsammans med några deciliter vatten. Mer vatten i magsäcken ökar ”trycket” i magsäcken vilket stimulerar magsäckstömningen.
Om medicinen ändå inte för tillräcklig effekt så är ett alternativ att ”flytta” en del av proteinet i kosten från frukosten och lunchen till middagen på kvällen. Man äter alltså en mindre mängd protein under dagtid och sedan när kvällen kommer ökas istället intaget av protein. I Sverige är intaget av protein ca 1,2 g protein per kg kroppsvikt. Det motsvarar om man väger 70 kg, ca 84 g protein per dag. Detta intag är egentligen mer än vårt behov. Vårt behov av protein är 0,8 g kg/kroppsvikt vilket innebär att om man väger 70 kg behöver vi ca 56 g protein per dag. Vid Parkinsons sjukdom är behovet per dag 0,8 g protein/dag.
Vid proteinmodifierad kost brukar man säga att man kan försöka hålla proteinintaget under dagen (frukost, lunch och mellanmål) kring 10-15 g, och sedan mot kvällen ökas proteinintaget. Denna mängd protein under dagen är dock mycket låg och det är därför mycket viktigt att proteinintaget vid middag och kvällsmål är högt för att kunna få i sig den mängd protein kroppen behöver. Detta kostupplägg ökar dock risken för viktnedgång och det är därför viktigt att man intar tillräckligt med energi under dagen. Hur mycket man kan behöva minska proteinintaget med under dagen varierar från individ till individ. Man måste därför pröva sig fram genom att successivt minska proteinmängden vid frukost och lunch.
När proteinintaget minskas måste intaget av kolhydrater och fett ökas vid dessa måltider för att erhålla tillräckligt med energi. Detta innebär i praktiken att man ökar intaget av kolhydratrika livsmedel som även är relativt låg i proteininnehåll t ex bröd, potatis, ris, pasta, frukter, grönsaker, juicer, blåbärsoppa, nyponsoppa etc. Proteinfattiga pålägg är t ex marmelad, sylt och honung. Man kan även berika maten med fett t ex olika typer av oljor.
Proteinrika livsmedel: kött, fisk, fågel, baljväxter (bönor, linser, ärter), ägg, ost, mjölk, fil och yoghurt.
Proteinlåga livsmedel: bröd, ris, potatis, pasta, grönsaker, frukter, bär, juice, sylt, honung, marmelad etc.

De flesta kan pröva att minska proteinintaget något under dagtid för att se om effekten av L-dopa påverkas positivt. Men om tanken är att minska proteinintaget under dagtid till så låga mängder som 10-15 g, kan det vara en bra idé att ta hjälp av en dietist för att lägga upp ett bra kostupplägg så att inte brister uppstår. Om kroppsvikten samt muskelstyrkan successivt minskar är troligtvis inte kostupplägget bra. Vid dessa fall bör du ta kontakt med dietist.
Trevliga och aptitretande recept finns i boken ”Det skall vara gott att leva”av Eva Strandell, finns på ParkinsonFörbundet, 08-666 20 70
Tips på vad som kan öka energiintaget:

•    Sylt på fil eller gröt

.
•    Använd gärna rikligt med sås till huvudmålen. Gör egna eller på färdig pulversås. Red med extra vetemjöl eller arrowrot om de är tunnflytande.

•    Förstärk potatismos med en extra klick bordsmargarin, likaså i grönsakspuréer

•    Ät gärna efterrätt

•    Ät gärna mellanmål, både eftermiddag och kväll.

•    Oljedressing på sallad.

•    Smör eller annat smörgåsmargarin med 80% fett

En bra tummregel är att inta medicinerna ca 30 minuter före en måltid. Ibland är man i behov av snabbverkande Parkinsonmediciner. Det finns några sådana som man kan använda vid behov.
APO-go , snabbverkande

En del parkinsonsjuka har god nytta av ett dopaminhärmande läkemedel som heter Apomorfin. Detta läkemedel har en snabb effekt, inom 5-15 minuter mot rörelsehämning, framför allt när den som är sjuk befinner sig i ”off-fas”. Detta läkemedel ges med en penna, liknande diabetikers insulinpennor. APO-go PEN är en förfylld injektions penna av så kallad ”engångstyp” som är speciellt lämpad för de som har nedsatt motorisk förmåga. Man kan förinställa ett antal pennor så att det är bara ta en färdiginställd penna och injicera.
OBS! Apomorfin har ingenting att göra med preparatet Morfin!
Madopark Quick, Madopark Quick mite

L-dopa preparat, snabbverkande som löses i vatten. Effekt inom ca 20 minuter.
L-dopa som är löst i vatten kan ”rinna ut” från magsäcken mer oberoende av magsäckens rörelser. Vid intag av Madopark Quick respektive Madopark Quick mite behöver man ej dricka upp det vita grumset som faller till botten (det är bara bindemedel). Madopark Quick (100 mg) eller Madopark Quick mite (50 mg) upplöst i lite varmt honungsvatten går ner lättare och ger snabbt effekt. Illamående och andra obehag från magtarmkanalen, som oftast uppträder under den initiala behandlingsfasen, kan minskas om Madopark Quick mite intas med lätt tilltugg (t ex ett kex).
Följ upp effekten av dina mediciner!


Indikation för fysisk aktivitet föreligger alltid vid Parkinsons sjukdom. Fysisk aktivitet inklusive specifik fysioterapi bör påbörjas tidigt i sjukdomsförloppet. Det går allra bäst om man motionerar när medicineffekten är på topp. 
Fysiska aktiviteter påverkar inte sjukdomsförloppet, men kan förbättra motorik och olika funktioner och leda till ett förbättrat allmäntillstånd. Av olika vetenskapliga studier framgår att konditions- och specifik uthållighetsträning förbättrar arbetskapaciteten och även andra funktioner.
 Specifik fysioterapi under ledning av sjukgymnast för att förbättra exempelvis gångförmågan en gång/vecka. Program för egen träning/hemprogram bör utformas och bör genomföras två till tre ggr/vecka.
 Konditionsträning och specifik uthållighetsträning i vissa fall.

•    Regelbundna promenader, gärna i grupp och hellre på naturstig än asfalt

•    Cykling, om man inte vågar utomhus, så finns motionscykel för inomhusbruk

•    Dans, musiken stimulerar rörelseförmågan

•    Simning. Bröstsim kan vara svårt om kroppsställningen är lite framåtböjd

•    Vattengympa. Ger allsidig träning och är skonsamt för leder och muskler. Vattnet ger motstånd, stöd och avlastning

•    Golf

•    Qigong

•    Bowling

•    Boule

•    Olika bollspel

•    Stavgång. Stavarna ger hjälp till rytm och uthållighet i gången

•    Rasta en hund (inte nödvändigt sin egen…..)

•    Gå i trappor helst uppåt.

•    Bordtennis. Bollens rörelse ger nytt stimuli till hjärnan, som ökar den egna rörelseförmågan. Man får också träna förflyttningar i sidled vilket tränar upp balanssinnet.

Nyttiga rörelser PDF

Bra träning hittar du också på Kristina Riltons: Träning för äldre: träning för livet, DVD-film, 2005. Syftet med denna träning är att bevara rörligheten i lederna, stärka muskler, samt göra livet lättare att leva. Filmen är 40 minuter lång och kan beställas från ParkinsonFörbundet.

Tankens makt är stor även för den som är Parkinsonsjuk. Den kan hjälpa eller stjälpa. Därför kan mental träning, som t ex yoga, vara bra för vissa. Andra kanske behöver sätta upp mål, som att klara av att åka slalom med barnbarnen. Går det att tänka sig sjuk så går det att tänka sig frisk, anser Leif Ögård i sin bok ” Bättre liv trots Parkinson”. Boken kan beställas från ParkinsonFörbundet.