parkinsoninfo

Nya forskningsresultat för Parkinsons sjukdom

admin — Fri, 20 Aug 2010 05:01:19 +0000

Amerikanska forskare tror sig ha hittat ett samband med mellan immunförsvaret och Parkinsons sjukdom. Resultatet kan innebära stora förändringar för läkemedelsutvecklingen.

Under de 20 år som forskarteamet följde 4 000 personer, varav hälften hade diagnosen Parkinsons sjukdom, upptäckte de ett samband mellan gener som styr immunitet och sjukdomen, skriver BBC.

Forskarna undersökte inte bara genetiska orsaker, utan även vilken inverkan som kliniska faktorer och miljöfaktorer hade.

Immunsystemet

Resultatet visade att de gener som kallas HLA-gener hade en stark koppling till Parkinsons sjukdom. Dessa gener är även de som immunsystemet använder sig av för att skilja mellan ”inkräktare” och kroppens egna vävnader. Det är sedan tidigare känt att människor som tar antiinflammatoriska läkemedel har en minskad risk att utveckla Parkinson.

Men denna skyddande effekt är inte samma för alla, troligen på grund av genetiska skillnader.

Med bättre kunskap om sambandet mellan Parkinsons sjukdom, immunitet och inflammation, kan det vara möjligt att utforma effektivare läkemedel för behandling av sjukdomen, anser forskarna.

“Mer övertygande bevis”

- Nu har vi mycket mer övertygande bevis för detta och en bättre uppfattning om vilka delar av immunsystemet kan vara inblandade, säger Cyrus Zabetian docent i neurologi vid universitetet i Washington.

“Flera andra gener”

- Våra resultat visade också att flera andra gener kan spela en roll i utvecklingen av Parkinsons sjukdom. Dessa fynd måste bekräftas, så vi har mycket arbete framför oss, säger Cyrus Zabetian.

Källa: TV4, Nyhetskanalen

Hopp om lindring för Parkinsonpatienter

admin — Wed, 21 Jul 2010 20:15:10 +0000

Forskare i Lund hoppas ha funnit orsaken till att mediciner mot Parkinson kan leda till helt okontrollerade rörelser hos många patienter. I Sverige har en på hundra av alla äldre den neurologiska sjukdomen Parkinson, som bland annat ger problem med stelhet och skakningar i kroppen. Medicinerna man använder för att behandla kan ge starka biverkningar i form av så kallad dyskinesi, vilken betyder att man drabbas av okontrollerade rörelser. Genom att man förstår vilka mekanismer ligger bakom kommer man i framtiden att kunna både förebygga och motverka biverkningen.

Målet är främst att få bort de besvärande biverkningarna och det gör man genom att kombinera behandling som finns i dag med genterapi, vilket innebär att man tillför nya gener till cellerna i hjärnan. Men långsiktigt är målet att kunna behandla sjukdomen helt och hållet med de nya metoderna.

Professor Deniz Kirik vid medicinska fakulteten i Lund, som leder forskargruppen, tror att man kommer att kunna erbjuda den nya behandlingen inom fem år.

Karl-Gunnar Skoog är ordförande i Parkinsonförbundet och har själv sjukdomen sedan tolv år tillbaka. Han menar att de nya resultaten är ytterligare ett steg på vägen till en bättre livskvalitet för Parkinsonpatienter.

– Det här betyder väldigt mycket i det sociala umgänget. Många som har de här biverkningarna, som till exempel överrörlighet drar sig ju tillbaka. Man skäms lite, man tycker att det är obehagligt att visa upp sig när man inte kan behärska sin egen kropp riktigt. De här biverkningarna leder ofta till att man drar sig tillbaka och isolerar sig. Kan man eliminera det problemet har man vunnit hemskt mycket i livskvalitén, säger Karl-Gunnar Skoog.
Källa: SR, Publicerat: tisdag 20 juli

Allvarliga biverkningar vid cellterapi mot Parkinsons sjukdom kan förhindras

admin — Fri, 02 Jul 2010 07:32:19 +0000

Parkinsonpatienter som behandlats med transplanterade celler kan drabbas av allvarliga biverkningar i form av ofriviliga rörelser. Forskare i Lund och London har nu visat att dessa biverkningar går att förhindra. Därmed har forskarna tagit ett steg närmare en välfungerande cellterapi vid Parkinsons sjukdom.

I studien som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science Translational Medicine har forskare från Lund och London använt en speciell teknik för att avbilda hjärnan, så kallad positronemissionstomografi, på två patienter med Parkinsons sjukdom som transplanterades med fosterceller i Lund på 90-talet. Båda patienterna har blivit mycket bättre och kunnat sluta med klassisk L-dopa-behandling. Men transplantationen har även medfört att patienterna har utvecklat så kallade dyskinesier, de besvärliga ofrivilliga rörelser som är en typisk biverkan av Parkinson-behandling,

– I avbildningen kunde vi se en onormalt hög täthet av nerver som använder signalsubstansen serotonin i det transplanterade området. Genom att använda ett läkemedel som blockerar frisättningen av signalsubstans från dessa nerver lyckades vi hämma dyskinesierna hos patienterna, berättar professor Olle Lindvall som tillsammans med professor Anders Björklund och docent Stig Rehncrona och kollegor i London ligger bakom forskningsstudien.
– Resultaten talar för att vi genom att minska antalet serotoninnerver i ett transplantat skulle kunna undvika att patienter som blivit transplanterade utvecklar dyskinesier.

– Den nya studien är ett genombrott i cellterapifältet för Parkinsons sjukdom eftersom att den visar att serotonerga nerver orsakar dyskinesier och att denna allvarliga biverkan kan behandlas och förhindras, fortsätter Olle Lindvall

Studien är av stor betydelse för den fortsatta utvecklingen av cellterapi vid Parkinsons sjukdom genom transplantation av dopaminnerver från foster eller från olika typer av stamceller. Behovet av nya behandlingsmetoder vid Parkinsons sjukdom är stort. Trots att mer än 35 år har gått sedan behandlingen med L-dopa introducerades och revolutionerade behandlingen vid Parkinsons sjukdom är det fortfarande det viktigaste läkemedlet. Efter 2-5 år börjar behandlingen fungera sämre hos en majoritet av patienterna. I Sverige finns idag ungefär 15 000 patienter med Parkinsons sjukdom och 1 500-2 000 svenskar insjuknar varje år.

Information om transplantation av nervceller till patienter med Parkinsons sjukdom
Under flera år har forskare undersökt möjligheten att transplantera nervceller till patienter med Parkinsons sjukdom. Förhoppningen är att patienten skulle kunna återfå rörlighet om de dopaminceller som dör under sjukdomen skulle kunna ersättas med nya, friska celler som återställer dopaminnivåerna.

Vid de transplantationer som genomförts på cirka 350 Parkinson-patienter över hela världen (varav 18 i Lund) har man använt nästan färdigutvecklade dopaminceller från mellanhjärnan på sex till nio veckor gamla aborterade foster. Vissa patienter har förbättrats dramatiskt och kunnat vara utan L-dopa-behandling i många år. Andra patienter har endast visat måttlig eller ingen förbättring. Men det är osannolikt att användning av nästan färdigutvecklade dopaminceller från foster blir en rutinmetod. Många laboratorier över hela världen arbetar därför med att försöka odla fram fungerande dopaminceller från stamceller.

Cirka 15 procent av de patienter som behandlats med celltransplantation utvecklade dyskinesier. Fram tills nu har risken för utveckling av sådana dyskinesier – och osäkerheten vad dessa beror på och hur de ska behandlas – hindrat den fortsatta utvecklingen av cellterapi vid Parkinsons sjukdom.

Mer information om behandlig av Parkinsons sjukdom idag, transplantation av nervceller till patienter med Parkinsons sjukdom och den nya studien:
Cellterapi vid Parkinsons sjukdom

Källa: Lunds Universitet

Pramipexol (Sifrol®) är effektivare än placebo vid depression hos Parkinsonpatienter

admin — Mon, 24 May 2010 09:58:15 +0000

I maj publicerades en välgjord placebokontrollerad studie i Lancet som visade att pramipexol hade en signifikant bättre effekt än placebo på att minska de depressiva symtomen vid Parkinson. Författarnas slutsats är att detta beror på att pramipexol har en direkt antidepressiv effekt utöver den redan kända effekten på motoriska symtom.

Depression är det vanligaste icke-motoriska symtomet associerat med Parkinsons sjukdom. Uppskattningsvis 30 – 60 % av Parkinsonpatienterna drabbas någon gång av depression eller depressiva symtom. Trots den vanliga förekomsten av depression vid PD finns få studier avseende behandling.

Nyligen (maj 2010) publicerades en välgjord placebokontrollerad studie där syftet var att undersöka pramipexols antidepressiva egenskaper hos patienter som i övrigt var välbehandlade avseende sin PD. Pramipexol är en s.k. dopaminagonist som sedan 1997 är godkänd för behandling av idiopatisk Parkinsons sjukdom.

Studien visade att pramipexol hade en signifikant bättre effekt än placebo på att minska de depressiva symtomen. Författarnas slutsats är att detta beror på att pramipexol har en direkt antidepressiv effekt utöver den redan kända effekten på motoriska symtom.

Sedan tidigare finns även en mindre studie där pramipexol jämförts mot det antidepressiva läkemedlet Zoloft® (sertralin). Resultatet av denna studie var att pramipexol var effektivare än sertralin.

Ladda ner som PDF

Pramipexole for treatment of depressive symptoms Barone Lancet 2010

Stamceller jobbar med “klocka” och ”GPS”

admin — Thu, 20 May 2010 07:15:48 +0000

En hittills okänd funktion som reglerar hur stamceller tillverkar olika typer av celler i olika delar av nervsystemet har upptäckts av forskare vid Linköpings universitet. Stefan Thors och hans kollegers artikel publiceras i tidskriften PLoS Biology och lyfts fram i ”Editor’s Picks”.

Sjukdomar som drabbar det centrala nervsystemet, som psykiska sjukdomar, Alzheimers och Parkinsons, orsakar stort lidande för den drabbade. Gemensamt för flera av dessa sjukdomar är att de orsakas av att vissa typer av nervceller i hjärnan bryts ner eller fungerar felaktigt.

Ett stort framtida hopp står därmed till användandet av stamceller för att skapa nya friska celler i nervsystemet, så kallad regenerativ medicin. För att metoden ska vara effektiv och säker måste dock kunskapen om stamcellernas beteende öka.

Nu visar Stefan Thor, professor utvecklingsbiologi, och doktoranderna Daniel Karlsson och Magnus Baumgardt med unik precision hur stamceller i bananflugans nervsystem bildar olika typer av nervceller, styrda av signaler i tid och rum.

Stamcellerna har under embryonalutvecklingen till uppgift att bilda samtliga av kroppens celler. Stamceller finns även i den vuxna kroppen där de ansvarar för att ersätta celler som åldrats eller blivit skadade. Tidigare forskning har visat att stamceller ger upphov till olika slags celler i olika delar av nervsystemet.

Detta förlopp regleras delvis av de så kallade Hoxgenerna, som är aktiva i olika delar av kroppen och arbetar för att ge varje del dess unika identitet – ett slags kroppens GPS-system. Men hur vet en stamcell att den befinner sig i en viss region? Hur läser den av kroppens GPS-signaler? Och hur används denna information för att styra bildningen av speciella nervceller?

För att angripa dessa viktiga frågor har forskargruppen använt en speciell stamcell i bananflugans nervsystem. Den finns i samtliga nervsystemets delar, men det är bara i thorax, bröstregionen, som den tillverkar en speciell sorts nervceller. För att undersöka varför den sorten inte bildas i magregionen eller i huvudregionen manipulerade de Hox-genernas aktivitet i flugembryot.

Det visade sig att Hox-generna i magregionen stoppar stamcellens delning innan de speciella cellerna hunnit tillverkas. I motsats till detta fann man att de speciella nervcellerna faktiskt tillverkas i huvudregionen, men att Hox-generna där påverkar dem att bli av en annan, okänd, typ. Hox-generna kan alltså utöva sitt inflytande dels på de gener som styr stamcellens delningsbeteende, och dels på de gener som styr vilken typ av nervceller som ska bildas.

Stefan Thor betonar att den nya kunskapen är kritisk för att på sikt kunna utveckla effektiva, och framförallt säkra, regenerativa behandlingsmetoder.

- Stamcellsfältet befinner sig just nu i en väldigt intressant fas, där flera decenniers forskning snart kan börja omsättas i utveckling av kliniska behandlingsmetoder. Våra upptäckter visar att regleringen av nervstamcellernas beteende är betydligt mer komplicerat än man tidigare trott, säger Thor.

Bilden: Nervsystemet hos bananflugan utvecklas ur neuronala stamceller ordnade i segment längs larvkroppen (markerade i grönt). Differentieringen i specifika celltyper i bröstregionen styrs av ett komplicerat samspel mellan olika gener.
©Stefan Thor/PLoS Biology, doi:10.1371/journal.pbio.1000369.g001

Artikel: Segment-Specific Neuronal Subtype Specification by the Integration of Anteroposterior and Temporal Cues av D. Karlsson, M. Baumgardt och S. Thor. PLoS Biology 8:5, 11 maj 2010.
Källa: Linköpings Universitet

Duodopa effektivare än väntat mot Parkinson

admin — Fri, 16 Apr 2010 20:11:04 +0000

Parkinsonpatienter som behandlas med Duodopa, levodopa via pump, blir rörligare och får väsentligt bättre livskvalitet än vid vanlig behandling. Det framgår av ettårsresultaten av en patientstudie vid Akademiska sjukhuset med flera centra i Sverige och Norge. Rönen presenterades på en internationell konferens för neurologer i Toronto, Canada, den 14 april.

Källa: Uppsala Universitet

– Resultaten visar att patienterna som fått Duodopa blivit signifikant bättre i sina symtom, både snabbt efter insättandet och efter ett års uppföljning, säger Anders Johansson, neurolog på Akademiska sjukhuset och medicine doktor vid Uppsala universitet, som är lokalt ansvarig för den svensk-norska studien.

– Fördelen med Duodopa är att patienterna får en jämnare tillförsel av läkemedlet och kan leva ett rörligare liv. Man bär pumpen med sig. För yngre patienter kan det innebära att man kan vara yrkesverksam längre. Det är hälsoekonomiska aspekter som bör vägas mot kostnaden på cirka tusen kronor per dag, säger Dag Nyholm, läkare på Akademiska sjukhuset och docent vid Uppsala universitet.

Den hälsoekonomiska studien inleddes 2006 och inkluderar nu ett 70-tal patienter, varav 18 vid Akademiska sjukhuset. Det var här om den första Parkinsonpatienten fick Duodopa, levodopa via pump, in i tunntarmen 1991.

Levodopa är ett ämne som omvandlas till dopamin i hjärnan.

Parkinsonpatienter har brist på denna signalsubstans, som bland annat styr muskelkontroll. Vanliga symtom är långsam rörlighet och skakningar, men även muskelstelhet och balansrubbing.

I Sverige har ungefär 120 patienter tillgång till behandlingen, framförallt personer som varit sjuka länge och inte längre får bra effekt av läkemedlet levodopa i tablettform. Duodopa innebär att läkemedlet pulvriseras och löses upp i en gel innan det pumpas direkt in i tunntarmen.

Forskarna bakom den hälsoekonomiska studien har jämfört den kliniska nyttan och livskvaliteten hos en grupp patienter med avancerad Parkinson före och efter att de fått Duodopa. Patienterna följs upp var sjätte månad under de tre år studien pågår. Förutom livskvalitet studeras i vilken grad man kan arbeta. Likaså behovet av vård, särskilt boende och personlig assistans.

För bedömning av symtom har man i första hand använt utvärderingsinstrumentet UPDRS (Unified Parkinson´s Disease Rating Scale).

Mer information:

Dag Nyholm, ST-läkare neurologi (föräldraledig), 018-611 50 34 eller
076-8897551
Anders Johansson, avdelningsläkare neurologi, 018-611 5038 Elisabeth Tysk, presschef, 070-622 24 21

Anneli Waara

Svensk studie om trötthet vid Parkinson

admin — Fri, 16 Apr 2010 08:36:15 +0000

En stor del av parkinsonsjuka lider av trötthet och sambandet mellan tröttheten och sjukdomen med dess störningar är mycket komplex. I denna svenska studie undersöks möjligheten att modaﬁnil kan vara ytterligare ett hjälpmedel vid behandlingen av Parkinsons sjukdom, speciellt trötthet under dagtid.

Ladda ner artikeln som PDF

Daytime sleepiness in elderly Parkinson’s disease patients 2010 Lökk

Ny svensk studie om kontinuerlig dopaminerg terapi

admin — Tue, 16 Mar 2010 09:52:58 +0000

Personer med Parkinsons sjukdom i avancerade stadier av sjukdomen är beroende av adekvat dopaminerg terapi för att behandla motoriska och icke-motoriska fluktuationer. Kontinuerlig duodenal levodopa/carbidopa infusion är en effektiv metod att avhjälpa den här typen av komplikationer men hittills har man inte undersökt på djupet hur personer med Parkinson upplever det. En ny svensk undersökning publicerad i European Neurological Journal belyser frågan.

Ladda ner artikeln som PDF

Patient Perceived Retrospective Outcome of Duodenal Levodopa Infusion in Advanced Parkinson’s Disease

Värktablett skyddar mot parkinson

admin — Fri, 19 Feb 2010 07:59:36 +0000

En ny studie tyder på att personer som regelbundet tar ibuprofen kan minska risken för att drabbas av Parkinsons sjukdom. Studien ska presenteras i mitten av april.

Studien omfattar 136,474 personer som inte hade Parkinson vid studiestarten. Deltagarna fick redovisa sitt intag av alla typer av så kallade icke-steroida antiinflammatoriska och smärtstillande läkemedel (NSAID). Det är en grupp läkemedel med inflammationsdämpande, smärtlindrande och febernedsättande verkningar.

Den gemensamma verkningsmekanismen är att de hämmar cyklooxygenasenzymerna (COX).Så gott som alla lättare värk- och febernedsättande medel på apoteket är i kategorin NSAIDer. Ett viktigt undantag är paracetamol (verksam substans i Alvedon, Reliv med flera) som inte är en NSAID.

Efter sex år hade 293 deltagare i studien utvecklat Parkinson.

Enligt studien var det 40 procents mindre risk för regelbundna användare av ibuprofen att utveckla sjukdomen. Personer som tog mer ibuprofen minskade risken mer än personer som tog lite ibuprofen. Resultaten är enligt studien oberoende av ålder, rökvanor och koffeinintag.

Ibuprofen är den enda NSAID som kunde kopplas till lägre parkinsonrisk, enligt Xiang Gao, Harvard School of Public Health i Boston. Det hjälper alltså inte med magnecyl.

Varför ibuprofen tycks minska risken för Parkinson vet man inte. Där behövs mer forskning. Cirka en miljon människor per år drabbas av sjukdomen enbart i USA.

Studien kommer att presenteras på American Academy of Neurologys 62a årsmöte i Toronto den 10 till 17 april.

Källa: www.chemicalnet.se

40 miljoner kronor till forskning om Alzheimer, ALS och Parkinson vid Umeå universitet och SLU

admin — Tue, 16 Feb 2010 14:35:53 +0000

Familjen Erling-Perssons stiftelse anslår 40 miljoner till forskning vid Umeå universitet. Forskningen ska leda till snabbare, säkrare och effektivare diagnos, prognos och behandling av svåra neurosjukdomar.– Det här är ett oerhört betydelsefullt anslag. Det innebär att Umeå universitet kan genomföra en kraftsamling kring forskning om svåra neurosjukdomar. Ambitionen är att uppnå forskningsresultat som är av direkt nytta för patienter och deras anhöriga, säger Umeå universitets rektor Göran Sandberg.
Mer än 100 000 svenskar är drabbade och varje år insjuknar över 10 000 personer i neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers sjukdom, förlamningssjukdomen amyotrofisk lateral skleros, ALS och Parkinsons sjukdom.
För dessa neurodegenerativa sjukdomar saknas idag behandlingar och läkemedel som förebygger, botar eller påverkar sjukdomsprocesserna. Effektiv behandling kräver också att patienterna får en tidig diagnos, så att rätt behandling sätts in innan en alltför stor del av kroppens nervceller har brutits ner och inte längre går att behandla.
– Idag har vi många gånger problem att sätta rätt diagnos. Vid Parkinson sjukdom finns studier som visar att var fjärde patient har fått en felaktig diagnos, de har istället någon annan form av parkinsonliknande sjukdom, berättar professor Lars Forsgren,
Personer som drabbas av svåra sjukdomar ställer sig främst frågorna: Vad har jag? Hur kommer det att gå? Vad kan man göra åt det?
– Tack vare det här anslaget är våra förutsättningar mycket goda att inom en snar framtid bättre kunna besvara dessa frågor, menar professor Stefan Marklund huvudansvarig forskare för ansökan.
Forskningsprojektet som kallas ”Metabola markörer för neurodegenerativa sjukdomar” är tvärvetenskapligt. Nya kunskaper ska tas fram genom att medicin, biologi och kemi kombineras med så kallad metabolomik.
Metabolomik brukar definieras som en “systematisk studie av de kemiska fingeravtryck som specifika cellulära processer lämnar i en organism”. Dessa kemiska fingeravtryck representerar kroppens små molekyler, så kallade metaboliter, till exempel aminosyror, fettsyror, socker, hormoner och andra signalmolekyler. Sammansättningen av metaboliter kan liknas vid ett fingeravtryck av hälsotillståndet hos människor. Med hjälp av metabolomik kan man därför upptäcka mönster som är unika för en specifik sjukdom.
Med stöd från Wallenberg Consortium North blev Umeå för sju år sedan en nationell
nod för utvecklingen av metabolomik. Idag ligger Umeåforskarna i den absoluta internationella forskningsfronten.
– Det här anslaget kommer att ha stor betydelse för den fortsatta metodutvecklingen inom metabolomikanalyser här i Umeå och kommer säkert gagna fler projekt där metabolomikanalyser är centrala vid både Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, säger Thomas Moritz, professor vid SLU i Umeå och ansvarig för metabolomiklaboratoriet.
– Projektet kommer inte bara ha betydelse för olika neurosjukdomar. Den utveckling av metabolomikforskningen som detta innebär kommer också att ha betydelse för forskning om sjukdomar som astma och allergi, prostatacancer samt infektionssjukdomar, förklarar Göran Sandberg.

Källa: Umeå universitet